Anemi,  Hälsa,  Root cause protocol

Järnbrist – anemi

Väldigt mycket av det som finns att läsa om järn är tyvärr inte helt korrekt eller komplett. Varför det är så kan man verkligen fråga sig men det viktiga kanske inte är varför vi har de råd vi har utan om nuvarande råd och strategi från vården verkligen fungerar?  

Många med ”järnbrist” och typiska symptom på anemi tar järntabletter eller får injektioner men kommer trots det aldrig till rätta med sina järnvärden. Ofta är det bättre ett tag för att sedan bli sämre igen. Det är för att man inte åtgärdar grundproblemet.

Järnet ”fastnar”

Vad är då grundproblemet? Är det dåligt upptag av järn eller otillräckligt med järn i kosten? Nja, oftast är inte problemet järnbrist på så sätt att vi inte får i oss nog med järn utan problemet är att vi inte kan använda järnet som det är tänkt, återvinningssystemet eller recyclingsystemet för järn (RET – reticuloendothelial system) fungerar inte som det ska.

Det pratas sällan om att vi faktiskt har ett recyclingsystem för järn och att vi faktiskt inte behöver mer än ca 1 mg från kosten varje dag! Resterande ca 24 mg järn som behövs varje dag återanvänder kroppen från makrofagerna. Men om detta system inte fungerar så bra, så fastnar järnet inne i våra celler och kan inte komma dit det ska och göra nytta. Det här obundna överskottsjärnet ställer dessutom till med inflammation. Anemia of chronic inflammation/disease är ett begrepp vi inte så ofta hör om men det är oftast det som är problemet.

Alla som fått diagnosen anemi eller tror att de har järnbrist rekommenderas att titta på den här videon: https://therootcauseprotocol.com/so-youve-just-been-told-youre-anemic-now-what/ 

Biotillgänglig koppar aktiverar järn

Hur gör vi då för att järnet ska kunna återvinnas och cirkulera som det ska in och ut från våra celler och transportera syre i blodet? Jo, järn måste aktiveras av ett protein som heter ceruloplasmin och som måste kunna uttrycka rätt enzymaktivitet (ferroxidas). Enzymer är ju proteiner som ser till att ”saker händer” i kroppen. Ceruloplasmin kan uttrycka en massa olika enzymaktiviteter, vi brukar kalla det biotillgänglig koppar. Tyvärr är det en massa i vårt moderna samhälle som stör ceruloplasmins enzymfunktion. Man kan säga att det förstör ceruloplasmin eller koppars biotillgänglighet.   
 
Det handlar alltså inte om att inte ta upp järn eller om att inte få i sig nog med järn utan om att det inte cirkulerar som det ska. Järnet är inte funktionellt.

Varför får vi järnbrist – anemi?

Sånt som förstör ceruloplasmin och därmed återvinningssystemet för järn är bland annat:  

  • Brist på retinol (A-vitamin från animaliska källor). Retinol behövs för att ”ladda in” koppar i det kopparberoende enzymet ferroxidas inne i cellerna. 
  • Askorbinsyra/C-vitamin: Askorbinsyra ”stjäl” koppar från det järntransporterande enzymet och gör att det inte fungerar som det ska. C-vitamin från mat, bär, frukt är däremot jätteviktigt och hela C-vitaminmolekylen innehåller koppar. Askorbinsyra är bara ”skalet” på hela C-vitaminmolekylen.  
  • Antibiotika, p-piller och andra läkemedel som tex. värktabletter påverkar också negativt 
  • Socker och high fructose corn sirup som finns i mycket färdigmat och dryck 
  • Bekämpningsmedel som Round up (glyphosat).
  • Inflammation, ofta pga. brist på magnesium. Sök på Anemia of chronic inflammation!
  • Zink, för stora mängder från tillskott stimulerar produktion av metallotionein i levern vilket binder upp koppar och gör det otillgängligt för ceruloplasmin. Zink i mat rekommenderas. Då finns oftast koppar med i samma mat.
  • Parasiter; Enligt forskning som Morley hänvisar till kan lågt ferritin och HB bero på parasiter (vilket är vanligare än vi tror) i mjälten som är ett viktigt organ för att återvinna järn.
  • Inflammatoriskt järn i cellerna som ger oxidativ stress är också en anledning till för mycket kväve i kroppen vilket nedreglerar kroppens syntes (bildning) av proteinet ferritin.

Att mäta sitt järnvärde

Här är ett inlägg om rekommenderade blodprover inom rcp. För att få en helheltsbild behöver mer än hemoglobin och S-ferritin mätas men eftersom de är de vanligaste som mäts inom vården anger vi dessa värden här.

  • S-ferritin: 20-50 ng/mL
  • Hemoglobin: 130 g/L för kvinnor, ~145 g/L för män

Tyvärr är det allmänt vedertaget att ferritin mätt i blodet säger något om våra järndepåer och inom vården vill man ofta se ett högre värde än 20-50 ng/mL. Men ferritin är ett intracellulärt protein, dvs. det ska vara i cellerna och det kan inte mätas i ett extracellulärt medium som blodplasma eller serum. Det finns tyvärr inget bra sätt, förutom en dyr röntgen eller en biopsi, att ta reda på våra järndepåer. 

Högt serum ferritin i blodet är alltså inte ett tecken på vitalitet utan ett tecken på inflammation i olika organ som leder till att celler bryts ner. När ferritin kommer ut i blodet/serum har järnet lämnats kvar i cellerna.

Men alldeles för lågt ferritin är inte heller bra och tyder på att återvinningsystemet för järn inte fungerar som det ska. Se Alternativ till järntillskott.

Det finns tre olika sätt att mäta järn i blodet.  Följande förklaring kommer från en intervju av Anna Sparre med Morley Robbins (och min sammanfattning av den på svenska):

  1. Hb, hemoglobin – Sättet järn mättes på i över 100 år var hemoglobin. Det är där över 70% av allt järn i kroppen hittas och bär syre. Idealet för en kvinna är 125- 135 g/L  
  2. Serumjärn – Ca 4% av allt järn i kroppen är alltid bundet i återvinningsprogrammet (reticuloendothelial system) för järn. Kroppen återvinner varje dygn 24 mg järn från makrofagerna. 1 mg ska komma från kosten. Järnet som återvinns, 24 mg, används för att bygga 250 miljarder nya röda blodkroppar som behövs varje dag vilket ju är jätteviktigt! 
  3. Ferritin – Det finns faktiskt tre olika former av ferritin.  
    En form är i blodet, 1, och det är den som mäts av vården. Två av formerna finns i våra celler, inuti mitokondrierna (2 + 3).  
    1. Ferritin i blodet, serum ferritin – Det är det här värdet som oftast mäts av vården. Under vissa metabola förutsättningar blir Light chain ferritin klyvt och järn lämnas av i cellen och proteinet ferritin utsöndras ur cellen pga. patofysiologi (= inte bra!)
      Högt serum ferritin i blodet är alltså inte ett tecken på vitalitet utan ett tecken på inflammation i olika organ som leder till att celler bryts ner. När ferritin kommer ut i blodet/serum har järnet lämnats kvar i cellerna.
    2. ”Heavy chain” ferritin, FTH1 – har koppar och möjliggör korrekt uttryck av ferritin-proteinet inuti cellerna.
    3. ”Light chain” ferritin, FTL är mer involverat i att bara lagra järn inuti cellerna.

Men jag blev pigg av järntillskottet!

Att ta järntillskott hjälper på kort sikt för det ”tvingar” kroppen att tillverka nya röda blodkroppar men det hjälper inte på lång sikt.

Att ta järn som tillskott är helt kontraproduktivt och förvärrar faktiskt bara problemet. Visst kan man må bättre ett tag eftersom järn är en tungmetall och stimulerar produktion av nya röda blodkroppar som kan transportera syre. Röda blodkroppar lever i genomsnitt 120 dagar men om vi inte har nog med magnesium och biotillgänglig koppar så lever de röda blodcellerna bara ca 20 dagar och problemet kvarstår. På sikt får vi bara mer och mer järn i vävnaderna vilket leder till mer inflammation och fler och fler symptom på ohälsa.  

Alternativ till järntillskott

  • Ta bort så mycket av det som leder till anemi som möjligt se ovan ”Varför får vi järnbrist- anemi?”.
  • Vi rekommenderar att följa Root cause protocol för ett helhetsgrepp på din hälsa. Framförallt behöver vi öka biotillgänglig koppar, dvs. alla kopparberoende enzymer måste kunna göra sitt jobb så att järnet blir funktionellt och det är just det som är huvudsyftet med Root cause protocol!
  • Ät mer retinol som tex finns i äggula och smör men framförallt i lever. Nötlever från djur som fått gå ute och äta gräs är bäst men det är bättre att äta någon lever än ingen alls. Nötlever har perfekt balans mellan koppar och järn och innehåller stora mängder retinol. Naturens bästa vitamin- och mineralpiller!
    Man kan frysa levern och ta den som små piller eller göra egen pastej om det är svårt att äta det som det är. 
  • Ta flytande klorofyll som finns på flaska. Bernard Jensen’s och Now klorofyll ska vara bra. Det hjälper hemoglobinet. Vetegräs har mycket klorofyll så det kan också hjälpa.
  • Brännässlor kan hjälpa mot låga järnnivåer. Brännässelpulver finns på hälsokosten.
  • Även rå vitlök som innehåller mycket vitamin B1 kan vara bra då det hjälper till att ackumulera järn från vävnader.
  • Att stötta levern är alltid bra. Tex med ricinoljeinpackningar och olika örter som mariatistel (milk thistle), men självklart även med näringsrik mat och begränsat med alkohol.

Några invändningar mot vanliga råd:

  • Ät INTE c-vitaminrik mat tillsammans med järnrik mat. Vi får som sagt oftast i oss nog med järn ändå. Fokus måste vara att få igång återvinningssystemet för järn så järnet blir funktionellt. Ät gärna C-vitaminrik mat vid andra tillfällen!
  • Använd INTE gjutjärnsstekpanna med syrlig mat som tex tomat och citron. Det här är inte det järn vi vill ha i oss. Använd gärna en väl instekt gjutjärnsstekpanna till annan mat dock.
  • ”Naturliga” järntillskott som tex Blutsaft är INTE att rekommendera. Det bidrar bara till mer obalans.

Graviditet och järnbrist

Det är ju mycket vanligt med lågt HB under graviditet och forskning tyder på att det är som det ska vara! Den här artikeln “Relation between maternal haemoglobin concentration and birth weight in different ethnic groups” visar att HB hos gravida kvinnor, speciellt under andra halvan av graviditeten, bör gå ner till 8.5-9.5 mg/L (85-95 mg/dl). Det gav de friskaste barnen med normal födelsevikt.
För icke-gravida är 130 g/L ~145 g/L ett bra värde.

Råden ovan om att inte ta järntillskott och hur man kan höja sitt blodvärde gäller även gravida, men sista halvan av graviditeteten kan det vara bra att vara försiktig med torskleverolja eftersom omega 3 kan tunna ut blodet och öka risken för blödningar.

Många är oroliga för att få i sig för mycket A-vitamin från lever, men ca 150 gram per vecka är absolut ingen fara, tvärtom det rekommenderas verkligen.
Den studie av Rothman mfl, som råden om att undvika A-vitamin när man är gravid grundar sig på har tittat på intag av syntetiskt A-vitamin, inte naturligt A-vitamin från mat. Mary G. Enig har skrivit om studien och hur otroligt viktigt retinol är för för gravida (och för alla andra också).

Här finns en FB-live med Morley och Kristan som står bakom Root cause protocol där de pratar om detta: FB-live

Flera i FB-gruppen Magnesium och hälsa har fått upp sina järnvärden under graviditeten med Root cause protocol och råden ovan!

Mer läsning

I Facebook-gruppen Magnesium och hälsa och Magnesium advocacy group – Discussing the Root Cause Protocol finns det möjlighet att ställa frågor och få mer råd om detta. Läs också gärna mer på hemsidan för Root cause protocol. Här finns många artiklar med referenser till forskning. Det är inte helt lättgenomträngligt så vi jobbar på att göra sammanfattningar på svenska.

På sidan Näringsmedicin finns också ett bra inlägg om hur järn fungerar i kroppen.

Läs även gärna om vikten av att ge blod!

Några forskningsartiklar