Hälsa,  Stress

Stress – grunden till ohälsa?

Stress påverkar kroppen både kemiskt, fysiologiskt och psykiskt – dvs på väldigt många olika sätt! Faktiskt tror vi att stress är grunden till väldigt mycket ohälsa. När man säger stress kanske man främst tänker på den psykiska eller mentala stressen, men det är många faktorer som kan vara stressande för kroppen. Förutom den uppenbara stressen över att ha för mycket att göra, inte känna kontroll, känna sig otillräcklig, konflikter etc., är över- eller underträning, sömnbrist, näringsbrister, dålig mat, blodsockersvängningar, infektioner, gifter mm vanliga stressorer.

Innehåll på sidan:

Definitionen av stress

Dr. Mark Hyman har en definition som är lite annorlunda men bra, nämligen ”stress är kroppens oförmåga att skapa nog med energi för att hjärnan ska kunna svara på sin omgivning”. (Fritt översatt från ”Stress is the body’s inability to make energy for the mind to respond to its environment”.)

Hans Selye, en berömd vetenskapsman som räknas som grundaren av stressteorin, definierade först stress som ”kroppens icke-specifika respons på alla krav som ställs på den”. Det kan tolkas som att stress kan uppstår av en mängd olika ”stressorer” och påverkar en mängd olika organ och system i kroppen på olika sätt, dvs inget man helt lätt kan sätta fingret på och säga att ”exakt så här funkar det alltid”.

Stress är ett stort problem i dagens samhälle

Oavsett exakt definition kan vi, liksom många många andra, konstatera att stress har blivit ett stort problem, och det finns stor konsensus om att långvarig stress är dålig för oss på många olika sätt. Vilket kan vara stressande i sig då det är väldigt svårt att undvika stress i dagens samhälle!

Många gånger spelar det faktiskt ingen roll om man tränar, äter nyttig mat och tar bra tillskott om man samtidigt lever med en underliggande, kronisk stress. Stresshantering är därför grundläggande för bra hälsa.

Mot slutet av sin karriär fokuserade Selye mycket på psykologiska och filosofiska orsaker till stress; “stress is not what happens to you, but how you react to it” (Selye 1974, 1977). Våra negativa tankemönster är ofta det som skapar stress. Hur vi uppfattar våra omständigheter påverkar oss mycket. Det handlar inte bara om ”hur vi har det” utan om ”hur vi tar det”, dvs vår respons på olika situationer.

Mångas livsstil innebär också att vi är både fysiskt, och kanske framförallt psykiskt, aktiva stor del av vår vakna tid.  Att vara ständigt uppkopplad och tillgänglig och allt användande av mobiler och skärmar när vi ska varva ner bidrar till att våra hjärnor är ständigt aktiva. Även det vi gör som är roligt och känns som återhämtning kan aktivera vårt ”stressystem”, det sympatiska nervsystemet. Problemet är att vi då inte kommer in i vårt ”lugn och ro”- eller ”återhämtningssystem”, dvs det parasympatiska nervsystemet. Bara när det parasympatiska nervsystemet är aktiverat kan kroppen återhämta sig. 

Kortvarig, tillfällig stress behöver inte vara dålig (men kan skapa trauman som sedan leder till långvarig underliggande stress). Det verkar också som att mycket i vårt vardagsliv faktiskt aktiverar vårt sympatiska nervsystem och leder till långvarig, lågintensiv stress. Våra hjärnor kan inte skilja på en ”riktig” eller en upplevd ”fara” som tex olika tankar, oro, känsla av otillräcklighet, konflikter eller ohälsosam livsstil, vilket leder till att vi sällan kommer ur ”fight or flight”-reaktionen.

Den långvariga stressen är inte våra kroppar gjorda för att klara av.

Men jag känner mig inte stressad kanske du tänker! Precis som vi…samtidigt som vi gnisslar tänder och vaknar med spänd käke och nacke:-)

Vad händer i kroppen när vi är stressade?

Vid stress utsöndras hormoner som dopamin, noradrenalin, adrenalin och kortisol av binjurarna. Fysiologiskt sker även många andra processer som vi inte märker; pupillerna vidgas, blodsockret stiger och blodflödet omfördelas bort från matsmältningssystemet (blodkärlen ihop sig i mitten av kroppen där alla organ sitter). Vi kan känna hur vi kallsvettas och hjärtat slår hårdare. Vi kanske också känner hur magen påverkas.

Stress aktiverar alltså kroppens flykt- och kampresponser (fight- or flight) som gör oss alerta och hjälper oss agera för att undvika faran. Den här medfödda, automatiska stressresponsen har ju hjälpt oss att överleva under evolutionen. Många har väl hört om liknelsen med att vara jagad av ett lejon på savannen och hur stressresponsen då var nödvändig för överlevnad? Men om faran (stressen) inte är kortvarig utan konstant leder det bland annat till att våra organ inte får den näring de behöver och inte fungerar så bra som de borde göra. Vi förlorar dessutom mineraler i hög takt.

Långvarig, lågintensiv stress fortsätter tära på kroppens ofta redan begränsade resurser av mineraler och vitaminer, skapar brist på enzymer och obalans i hormoner som krävs för att många processer i kroppens olika organ ska fungera. När processerna för att bla. skapa energi och avgifta oss inte fungerar som de ska får vi till slut olika ohälsosymptom.

Några första symptom på stress är:

  • Trötthet
  • Huvudvärk
  • Svårt att somna, fortsätta sova och vakna – ”Wired but tired”
  • Humörsvängningar
  • Sämre immunförsvar – många förkylningar mm
  • Koncentrationsproblem – hjärndimma och sämre minne
  • Magproblem
  • Hudproblem
  • Spända muskler i käke, nacke och axlar
  • Tryck över bröstet
  • Klump i halsen
  • Dålig blodcirkulation
  • Muskelvärk och inflammation
  • Högt blodtryck
  • Högt blodsocker (kan leda till insulinresistens, övervikt och andra metabola problem)

Sanna Ehdin skriver att i korthet kan man säga att alla reaktioner innebär en viss mängd stress, och både hjärtat och hjärnan tolkar intryck och skickar signaler som kroppen svarar på. För att det ska kunna fungera krävs vissa vitaminer och mineraler.

Stress ”bränner” magnesium

Stress påverkar kroppens nivå av magnesium negativt på flera olika sätt. Tänk på att magnesium måste mätas i röda blodceller för att säga något. Kroppen håller det relativt konstant i serum. Magnesium är ett av kroppens viktigaste mineraler och används för otaliga processer i kroppen, många kopplade till kroppens energiproduktion. 

Uttryckt på ett annat sätt så behövs magnesium för 42% av kroppens 9000 enzymer. Enzymer krävs för varje biokemisk reaktion i kroppens alla celler varje sekund, och mineraler är som nycklar som låser upp enzymfunktionen. Varje enzymaktivitet kräver alltså mineraler och när vi är stressade förbrukas det mer mineraler, främst magnesium som behövs för att skapa energi. ATP är cellernas energimolekyl och måste ha magnesium kopplat till ATP för att den ska vara användbar.

Stresshormoner försämrar upptaget av magnesium och ökar utsöndringen av magnesium genom urinen. Brist på magnesium ökar i sin tur utsöndringen av stresshormoner (främst kortisol och aldosteron) oerhört mycket. En ond cirkel!

Här är en bra artikel av Dr. Mildred S. Seelig om olika slags stress och vad stressen kan leda till med särskild tonvikt på magnesium:  http://www.mgwater.com/conseq.shtml

Vad kan vi göra för att hjälpa kroppen när vi är stressade?

Det är mycket viktigt att ha en bra näringsstatus, dvs bra balans av alla mineraler och vitaminer, och kanske framförallt magnesium, för att hantera stress så bra som möjligt.

Det är även mycket viktigt av många anledningar att komma ur det sympatiska nervsystemet och hjälpa kroppen att komma in i det parasympatiska nervsystemet som vi förhoppningsvis är i när vi vilar, och som ser till att kroppen är i ett läge där den kan bygga upp sig själv.

Vi kan nog inte undvika stress helt, men vi kan använda olika metoder för att försöka stänga av stresspåslaget och signalera till kroppen att aktivera ”lugn- och ro”systemet (det parasympatiska nervsystemet).

Här följer exempel på några metoder visat sig ge bra resultat för många. Alla kanske inte passar för alla så prova er fram! Utan inbördes ordning:

Ett stressmönster – biokemin mer i detalj

Stress leder till magnesiumförlust, vilket leder till en försämrad stressrespons, vilket leder till kronisk utsöndring av stresshormoner, vilket leder till ännu mer förlust av magnesium, vilket leder till obalans i elektrolyter som natrium, kalium och kalcium, vilket leder till minskad energiproduktion, vilket leder till celldöd, vilket leder till inflammation när kroppen försöker reparera skadad vävnad vilket leder till fibrosbildning och kalcifiering.

-> Magnesium (Mg++) förlust

-> Sämre stressrespons

-> Kronisk utsöndring av stresshormoner

-> Ännu mer magnesiumförlust

-> Obalans i elektrolyter

-> Minskad energiproduktion

-> Celldöd

-> Inflammation

-> Fibros och kalcifiering

Det här är oerhört vanligt och leder till slut till diverse symptom som listas ovan. De här symptomen är ett tecken på att enzymer inte fungerar som de ska pga. mineralbrist och mineralobalanser. Kom ihåg att det är enzymerna som styr utsöndringen av hormoner! De är nycklarna som låser upp kroppens kemiska reaktioner.

Forskare som skrivit om detta är Alfred Fiedler, MD (1899) och Hans Selye, MD, PhD, ScD (1958)

Förutom magnesium är det viktigt att vi har rätt balans på övriga elektrolyter, natrium, kalium och kalcium. Magnesium reglerar de övriga elektrolyterna. Biotillgänglig koppar (koppar bunden i rätt enzymer) skyddar magnesium och kalium och obundet överskottsjärn påverkar natrium och kalcium negativt. Det är viktigt att förstå att elektrolyter också styr vårt autonoma nervsystem och det sympatiska nervsystemet ”sätts på” av kalcium och ”stängs av” av magnesium. Det parasympatiska nervsystemet ”sätts på” av kalium och stängs av av natrium. Balansen är alltså viktig, vilket hela Root cause protocol understryker.

Mer läsning

How Chronic Fear Results In Hypoxia in Tissues and Cancer in Humans through Bohr Effect